Arvidsjaur, Lomma, Piteå och Emmaboda blev alla prisade den 5 oktober 2011 när rankningen Bästa skolkommun 2011 offentliggjordes. På internationella lärardagen den 5 oktober delade Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén ut diplom och blommor till dessa fyra kommuner. Givetvis var utbildningsminister Jan Björklund på plats när Lärarförbundet presenterade Bästa skolkommun 2011.
Årets rankning är den tionde i ordningen och en genomgång av tidigare vinnare visar att kommuner som har satsat på en hög andel behöriga lärare och hög lärartäthet också har nått höga elevresultat vilket har givit topplaceringar. Men trots att parterna är överens om att goda resultat ska visa sig i lärarnas lönekuvert verkar inte lärarna i dessa kommuner premieras.
Bland Dalarnas kommuner hamnade den kommun som kom bäst på rankingplats 30, och den som kom som sämst på plats 279. Jag jobbar i den kommun som rankades som kommun 279. Vilket naturligtvis inte förvånar mig det minsta, eftersom jag har funnits på plats i kommunen sedan 1996 och sett hur skolan bantats ner för varje år, med ödesdigra resultat.
Dalarnas Tidningar har inte följt denna intressanta riksnyhet. De lokala nyhetsmedierna har inte lyckats beskriva för sina läsare hur långt ner vår kommun placerade sig i rankingen av landets 290 kommuner, och vad de innebär för de yngsta av kommunens invånare, barnen och ungdomarna. Att inte media i länet inte har följt denna riksnyhet anser jag är rent förfärligt. När listan över hur svenska kommuner väljer att prioritera skolan publicerades förväntade jag mig en stor artikel i den lokala tidningen.
Hittills har det inte kommit in något annat än denna artikel, som kom i torsdags, den 20 oktober.
Borlänges skolor ska bli bättre
BORLÄNGE Borlänge hamnade i botten när Lärarförbundet rankade Sveriges skolkommuner.
– Botten är nådd, säger Mari Jonsson (S) och utlovar bättring.
I går togs flera beslut som ska lyfta skolan i kommunen.
– Botten är nådd, säger Mari Jonsson (S) och utlovar bättring.
I går togs flera beslut som ska lyfta skolan i kommunen.
Barn- och bildningsnämnden har bland annat ställt sig bakom en sektorsplan med mål och strategier och en ny resursfördelningsmodell. Beslut som ordförande Mari Jonsson hoppas ska bidra till en bättre skola i Borlänge och att kommunen hamnar på en mer smickrande plats nästa gång Lärarförbundet rankar landets skolkommuner.
Några förändringar över en natt handlar det dock inte om, och inte heller några löften om ökad lärartäthet.
Däremot togs beslut om ett delvis nytt sätt att fördela pengar mellan skolorna. Elever med invandrarbakgrund kommer att väga tyngre när resurserna delas ut. Skolor med många barn med invandrarbakgrund kommer därmed att få ett tillskott under 2012 och ökade resurser till exempelvis studiehandledning för nyanlända.
– Med en ny resursfördelningsmodell är jag övertygad om att vi bara ska bli bättre, säger Mari Jonsson som ännu inte vet hur det slår för respektive skola.
Hon sätter också stort hopp till den sektorsplan som nämnden ställt sig bakom. Här sätter politikerna upp mål för verksamheten, till det kopplas strategier för att nå målen. De sex målen är:
1. Alla i förskolan och skolan vistas i en trygg miljö som främjar hälsa och lärande.
2. Alla verksamheter präglas av ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt.
3. Under åk 3 kan alla elever läsa, skriva och räkna utifrån nationellt fastställda mål.
4. Alla elever som avslutar skolan är minst godkända i alla ämnen/kurser
5. Alla föräldrar/vårdnadshavare är delaktiga i barnets/elevens utveckling och lärande.
6. Gymnasieskolans och vuxenutbildningens utbildningsutbud speglar den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens.
Bland de strategier som kopplas till målen kan nämnas att tidiga insatser ska prioriteras och att elevhälsan ska ha ett helhetsperspektiv från förskola till gymnasieskola. Samverkan med sociala sektorn, kompetensförsörjning och IT är några av de övriga delar som nämns.
– Det är mycket nytt som är på gång för att vi ska bli bättre, säger Mari Jonsson.
Jerry Brodin
---------------------------------------
Jag bara funderar på vad det står i artikeln egentligen??? För mig som jobbar i skolan är det som framställs i artikeln som det som våra lagar kräver av en kommun för att uppfylla lagar och förordningar.
Där står ingenting konkret om att nu ska vi i vår kommun satsa på skolan, här ska tillsättas krafttag för att förbättra vår kommunala bottenposition!
Ska vi som är skattebetalare acceptera att vi rankas sämst av länets 12 kommuner, vi rankas på plats 279 av landets 290 kommuner, vad gäller 14 olika kriterier vad gäller resurser / utbildade lärare / lärartäthet / friska lärare / lön / avtalspart gentemot facket / meritvärden i år 9 och behöriga till gymnasiet /behöriga till gymnasiet inom 4 år / högskolebehörighet / andel som går till högskola / samt några andra kriterier som jag inte riktigt har kläm på vad det är: Andel förskola / Meritvärde Salsa i åk 9 och i Meritvärde Salsa i gymnasiet )? Är den här placeringen verkligen OK tycker vi som bor här, vi som som betalar skatt här, vi som låter våra barn gå i skola här, vi som vill tro på framtiden i vår kommun?
Varför skriker inte fler rakt ut och protestera för våra barns vägnar? Varför tiger så många? Att tiga är att hålla med. Att tiga är att acceptera. Jag tiger inte, jag accepterar inte detta. Därför ska jag iväg och demonstrera utanför vårt stadshus den 27 oktober klockan 16.
Kom med alla ni som håller med och vill förändra vår kommunala skola!
Däremot togs beslut om ett delvis nytt sätt att fördela pengar mellan skolorna. Elever med invandrarbakgrund kommer att väga tyngre när resurserna delas ut. Skolor med många barn med invandrarbakgrund kommer därmed att få ett tillskott under 2012 och ökade resurser till exempelvis studiehandledning för nyanlända.
– Med en ny resursfördelningsmodell är jag övertygad om att vi bara ska bli bättre, säger Mari Jonsson som ännu inte vet hur det slår för respektive skola.
Hon sätter också stort hopp till den sektorsplan som nämnden ställt sig bakom. Här sätter politikerna upp mål för verksamheten, till det kopplas strategier för att nå målen. De sex målen är:
1. Alla i förskolan och skolan vistas i en trygg miljö som främjar hälsa och lärande.
2. Alla verksamheter präglas av ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt.
3. Under åk 3 kan alla elever läsa, skriva och räkna utifrån nationellt fastställda mål.
4. Alla elever som avslutar skolan är minst godkända i alla ämnen/kurser
5. Alla föräldrar/vårdnadshavare är delaktiga i barnets/elevens utveckling och lärande.
6. Gymnasieskolans och vuxenutbildningens utbildningsutbud speglar den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens.
Bland de strategier som kopplas till målen kan nämnas att tidiga insatser ska prioriteras och att elevhälsan ska ha ett helhetsperspektiv från förskola till gymnasieskola. Samverkan med sociala sektorn, kompetensförsörjning och IT är några av de övriga delar som nämns.
– Det är mycket nytt som är på gång för att vi ska bli bättre, säger Mari Jonsson.
Jerry Brodin
---------------------------------------
Jag bara funderar på vad det står i artikeln egentligen??? För mig som jobbar i skolan är det som framställs i artikeln som det som våra lagar kräver av en kommun för att uppfylla lagar och förordningar.
Där står ingenting konkret om att nu ska vi i vår kommun satsa på skolan, här ska tillsättas krafttag för att förbättra vår kommunala bottenposition!
Ska vi som är skattebetalare acceptera att vi rankas sämst av länets 12 kommuner, vi rankas på plats 279 av landets 290 kommuner, vad gäller 14 olika kriterier vad gäller resurser / utbildade lärare / lärartäthet / friska lärare / lön / avtalspart gentemot facket / meritvärden i år 9 och behöriga till gymnasiet /behöriga till gymnasiet inom 4 år / högskolebehörighet / andel som går till högskola / samt några andra kriterier som jag inte riktigt har kläm på vad det är: Andel förskola / Meritvärde Salsa i åk 9 och i Meritvärde Salsa i gymnasiet )? Är den här placeringen verkligen OK tycker vi som bor här, vi som som betalar skatt här, vi som låter våra barn gå i skola här, vi som vill tro på framtiden i vår kommun?
Varför skriker inte fler rakt ut och protestera för våra barns vägnar? Varför tiger så många? Att tiga är att hålla med. Att tiga är att acceptera. Jag tiger inte, jag accepterar inte detta. Därför ska jag iväg och demonstrera utanför vårt stadshus den 27 oktober klockan 16.
Kom med alla ni som håller med och vill förändra vår kommunala skola!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar