torsdag 22 september 2011

Efterlysning!!!

Vår dotter, som tog sin Teaterpedagogexamen i Örebro i juni, har nu en lärarexamen. Det var hennes dröm efter gymnasiet att bli en bra drama/teaterlärare på någon gymnasieskola som hade inriktning emot Estetiska programmet/teater. Hon har alltid varit en teaterapa, och har växt upp med teater som sitt största intresse. Vi delar alltså den konstnärliga ådran, jag som gillar måleri och skriveri, hon att agera och skådespela.

I våras gick Lärarförbundet ut med uppropet 10000 kronor mer till lärarna. Det är där vi faktiskt borde ligga, med det ansvar och arbetsbelastning vi har. Orimligt, tycker Kommunförbundet. Orimligt, säger kommunerna. Helt rätt, säger finansminister och utbildningsministern.
-Vi måste satsa på dem som ska utbilda den generation av svenskar som ska ta över vårt land.
De som får veta vad jag tjänar baxnar över den låga lönen vi faktiskt har.

Jag rycker på axlarna. Vad kan jag göra mer än att logga in på Lärarförbundets medlemssidor och konstatera att jag varken är överbetald eller underbetald, tvärtom ganska medelmåttligt betald? Så det är inte mycket att göra åt, mer än att ta tag i saken på egen hand.

Nästa gång jag loggar in ska jag berätta om ett intressant replikskifte som jag och en ung, manlig, ekonomistuderande hade på min dotters statusrad i våras. Han var ett ex till en av min dotters bästa kompisar, min dotter har ingen kontakt med honom annat än på Facebook. Vi gjorde inlägg på just denna bild från Lärarförbundet om en efterlysning om de 10000 som vi har tappat bort. Det var så att jag var den som först jag lade ut efterlysningen på min statusrad, och någon dag senare gjorde hon likadant.
Jag skrev en kommentar till hennes bild, han skrev en annan. Jag mulnade till när jag läste vad han hade skrivit, och gjorde ett motinlägg. Det hela blev mycket intressant, han i startskottet i sin framtida yrkeskarriär som blivande ekonom, jag en erfaren grundskollärare med många års arbets- och livserfarenhet.

Nu gäller det bara att jag hittar konversationen på Facebook först, vi skrev till varann i ett par timmar, denna främling och jag, om löner och möjligheten att faktiskt kunna förändra sin lön. Konversationen gjorde ett starkt intryck på mig, och jag har inte glömt vad han gav mig för tips för att förbättra min ekonomiska situation.

Det är fantastiskt med Internet och denna raka kommunikation. Här kunde en helt främmande ekonomistuderande och jag föra ett långt samtal på min dotters sida, trots att hon inte var med, inte ens var där. Kul!

Nu ska jag ut och leta efter den spännande konversation på min dotters profil. Bienvenue! På återseende!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar